Kartläggning och bedömningsstöd - vad händer sedan? Lärare i årskurs F-3 lägger idag mycket tid på arbete med obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. Men vilken analys sker sedan? Hur påverkas matematikundervisningen? Frida Elmgren, lågstadielärare och speciallärare i matematik, berättar om sina undersökningar av tre olika skolor. UR.

Sänds även:

Matematik inom AI. Mycket av matematiken bakom modern AI ryms inom mattekurserna på gymnasial nivå. Alper Yilmaz, undervisningsråd på Skolverket, berättar hur gymnasiematematik kan användas för att beskriva delar av hur AI fungerar. UR.

Sänds även:

Ämnesutformning i matematik på gymnasiet. Läsåret 2025/26 införs den ämnesutformade gymnasieskolan. Vad betyder det för matematikundervisningen på gymnasiet och komvux? Jan Kontinen och Carina Kjelsson, båda undervisningsråd på Skolverket, berättar. UR.

Sänds även:

Matematiken bakom AI i gymnasiekurserna. Hur kan maskiner lära sig eller uppfatta något? Några av principerna för detta kan man faktiskt förstå redan i gymnasiet. Niklas Grip, gymnasielärare i matematik, programmering och fysik, delar med sig av saker han själv har provat i sin undervisning. Han diskuterar bland annat linjär och logistisk regression. UR.

Sänds även:

Nationella prov - kravgränssättning med raka poäng. Från och med hösten 2023 används raka poäng vid bedömning av de nationella proven i matematik. Men hur fastställs de olika kravgränserna? Här presenterar Niklas Thörn och Niclas Evén, som båda är provutvecklare vid Stockholms universitet, de olika metoder som används. UR.

Sänds även:

Matematikdiskussioner för meningsfull inlärning. Hur kan lärare bjuda in elever till nyfikna samtal som också leder till att de når relevanta matematiska mål? Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington, berättar om arbetet med att skapa miljöer där eleverna deltar, lyssnar och bygger vidare på andras idéer. UR.

Sänds även:

Att bygga tänkande klassrum – avsluta lektionen. Att bygga tänkande klassrum är en metod för att låta elever i slumpmässiga grupper arbeta med matematikuppgifter som får dem att tänka själva. Här berättar Peter Liljedahl, professor i matematikdidaktik vid Simon Fraser University, om metoden med ett särskilt fokus på hur man avslutar sådana lektioner för att förankra inlärningen. UR.

Sänds även:

Ämnesutformning i matematik på gymnasiet. Läsåret 2025/26 införs den ämnesutformade gymnasieskolan. Vad betyder det för matematikundervisningen på gymnasiet och komvux? Jan Kontinen och Carina Kjelsson, båda undervisningsråd på Skolverket, berättar. UR.

Sänds även:

Att bygga tänkande klassrum – avsluta lektionen. Att bygga tänkande klassrum är en metod för att låta elever i slumpmässiga grupper arbeta med matematikuppgifter som får dem att tänka själva. Här berättar Peter Liljedahl, professor i matematikdidaktik vid Simon Fraser University, om metoden med ett särskilt fokus på hur man avslutar sådana lektioner för att förankra inlärningen. UR.

Sänds även:

Nationella prov - kravgränssättning med raka poäng. Från och med hösten 2023 används raka poäng vid bedömning av de nationella proven i matematik. Men hur fastställs de olika kravgränserna? Här presenterar Niklas Thörn och Niclas Evén, som båda är provutvecklare vid Stockholms universitet, de olika metoder som används. UR.

Sänds även:

Kartläggning och bedömningsstöd - vad händer sedan? Lärare i årskurs F-3 lägger idag mycket tid på arbete med obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. Men vilken analys sker sedan? Hur påverkas matematikundervisningen? Frida Elmgren, lågstadielärare och speciallärare i matematik, berättar om sina undersökningar av tre olika skolor. UR.

Sänds även:

Matematik inom AI. Mycket av matematiken bakom modern AI ryms inom mattekurserna på gymnasial nivå. Alper Yilmaz, undervisningsråd på Skolverket, berättar hur gymnasiematematik kan användas för att beskriva delar av hur AI fungerar. UR.

Sänds även:

Matematiken bakom AI i gymnasiekurserna. Hur kan maskiner lära sig eller uppfatta något? Några av principerna för detta kan man faktiskt förstå redan i gymnasiet. Niklas Grip, gymnasielärare i matematik, programmering och fysik, delar med sig av saker han själv har provat i sin undervisning. Han diskuterar bland annat linjär och logistisk regression. UR.

Sänds även:

Matematikdiskussioner för meningsfull inlärning. Hur kan lärare bjuda in elever till nyfikna samtal som också leder till att de når relevanta matematiska mål? Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington, berättar om arbetet med att skapa miljöer där eleverna deltar, lyssnar och bygger vidare på andras idéer. UR.

Sänds även: